Just nu‎ > ‎

Nytt i politiken

Här nedan kan du läsa de fördjupade "Nytt i politiken"-texterna som publiceras i Nyhetsbrevet torsdagar jämna veckor.  
Kontakta gärna vår pressekreterare Frida Roijer om du har några frågor. 

Nyhetsbrev 19:2016


Culture Casbah handlar om att bryta barriärer


Just nu pågår fullmäktige och innan dagen är slut ska det klubbas en budget för 2017. Fullmäktige ska idag även fatta beslut om bygget av Culture Casbah i Rosengård, en satsning som uppmärksammats som ett kaxigt stadsutvecklingsprojekt, men som också kritiserats för sitt affärsupplägg och för bristande delaktighet bland boende i Rosengård. Här redogör Kami Petersen, politisk sekreterare, för Miljöpartiets syn på projektet.


Varför behövs fler bostäder i Rosengård?


Många bostäder i Rosengård är idag väldigt lika varandra i flera avseenden, eftersom de är byggda under en kort period utifrån just den tidens behov. Många som bor i Rosengård och får ändrade behov av, eller som får möjlighet att efterfråga andra boendeformer, måste idag flytta från Rosengård trots att de många gånger vill stanna kvar i sin stadsdel. Vi tror att blandning är bra, att bra saker händer när människor i olika livssituationer och med olika förutsättningar bor sida vid sida. Vi vill därför se ett blandat bestånd av lägenheter, olika storlekar, kvaliteter och prisnivåer. Vi vill också se fler seriösa hyresvärdar som vågar satsa på Rosengård.


Varför är Culture Casbah viktigt?


Rosengård är idag ett eftersatt område, där ingen byggt på årtionden, men Culture Casbah kan bli den katalysator för utvecklingen som behövs. För oss är det också viktigt att utnyttja den kommande tågstationen på Rosengård på bästa sätt, med fler bostäder och mer service i kollektivtrafiknära lägen. Culture Casbah handlar om att bryta både fysiska och mentala barriärer.


Kommer hyrorna att höjas i området?


Rosengård är till största delen byggt på 1960- och 70-talet och många lägenheter är i behov av upprustning, alldeles oavsett detta projekt, och det är svårt att undvika viss hyreshöjning i renoverade lägenheter. Viktigt att poängtera är att renovering görs i samband med när människor flyttar ut, och det handlar inte om några lyxrenoveringar.


All nyproduktion är dyr i förhållande till befintligt bestånd. Det som byggs idag kommer om femtio år att vara billigt i förhållande till vad som byggs då. Culture Casbah blir dyrare att bygga än genomsnittlig nyproduktion, men tornet är bara en mindre del av den tänkta nyproduktionen i området.


I Boplats syds bostadskö finns människor med olika betalningsförmåga, och det ska därför byggas för alla önskemål. Så vill vi ha det i alla delar av Malmö. Att trygghetssystemen ska räknas som säker inkomst är en jätteviktig fråga som vi lyfter så ofta vi kan. MKB:s uthyrningspolicy ska därför gälla även det nya bolaget.


Vi vill ha ett så blandat samhälle som möjligt, men inte på bekostnad av boendes rättigheter, och en gentrifiering med syfte att tränga ut boendegrupper är inget vi vill se eller bidra till. Vi vill se fler Rosengårdsbor och ge fler möjligheter för alla. Genom att staden i samverkan med privata fastighetsägare satsar i området hoppas vi kunna uppnå det.


Säljs allmännyttan ut?


Staden har satt höga krav på MKB att producera nya bostäder. De senaste två åren har 1 000 bostäder byggts och de närmsta tre ska 2 250 ytterligare färdigställas. MKB ökar alltså sitt bestånd i staden.


Vi hade stora problem med oseriösa aktörer i Rosengård för ett antal år sedan och från kommunens sida bevakar vi att det inte händer igen, men vem som äger husen är i grunden inte främst en fråga för hyresgästerna. Vi känner en trygghet i att tillsammans med seriösa aktörer gå in i ett samarbete som kommer att leda till mycket positivt i Rosengård.


Frida Roijer, pressekreterare



Bildtext:

Culture Casbah. Illustration: Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S.





Nyhetsbrev 16:2016


Storm kring nya bostäder i Bunkeflostrand


Det stormar i Bunkeflostrand. MKB vill bygga fem flerbostadshus och tongångarna i området är upprörda. Vad handlar det om? Märta Stenevi, stadsbyggnadskommunalråd, förklarar:

– Malmö växer i snabb takt. Vi blir 5000 fler Malmöbor om året och det måste mötas med utbyggnad av bostäder och samhällsservice. Det sker i alla delar av staden. MKB har fått ett uppdrag från kommunfullmäktige att bygga 750 nya bostäder varje år, och utbyggnaden i Bunkeflostrand är ett förtätningsprojekt i linje med kommunens översiktsplan och utbyggnadsstrategi.

Vad går de ut på?

– Vi ska bygga en tät, grön och blandad stad. Istället för att låta staden bre ut sig över Sveriges bästa åkermark ska vi bygga inåt genom omvandling av tidigare industri- och hamnområden och genom förtätning.

– Samtidigt ska vi i varje utbyggnadsprojekt ta hänsyn till en rad faktorer som miljöpåverkan, kulturmiljö, trafik, parkering och grönytor. Staden ska bli bättre, inte sämre. I Bunkeflostrand föreslås exempelvis de nya husen i första hand byggas på mark som idag används för parkering och förråd.

Hur går arbetet med att bygga den täta, gröna staden?

– Bra! Det byggs över hela Malmö och det märker såklart Malmöborna. Det är naturligt att folk reagerar för förändringar i ett område dit de har flyttat. Men man ska inte glömma de positiva effekterna av förtätning, som kanske blir tydliga först efter ett tag. När fler människor flyttar in i ett område ökar underlaget för lokal service och allmänna kommunikationer, något som förenklar vardagen och som jag tror många samtidigt är glada över.




Nyhetsbrev 15:2016

Uppdrag: en grönare budget

Vi är mitt inne i brinnande budgettider. På söndag träffas fullmäktigegruppen för att bestämma inriktningen för förhandlingen med Socialdemokraterna, vilka gröna reformer vi vill prioritera i staden nästa år. Ett antal konkreta förslag har de senaste veckorna arbetats fram av kommunalråden Nils Karlsson och Märta Stenevi och de politiska sekreterarna i stadshuset.

På måndag är det så kallat budgetinternat, fast i år utan själva internatet. Under en heldag föredrar Malmö stads förvaltningschefer läget i staden inför den styrande minoriteten och oppositionen under rubriker som befolkning och bostadsbyggande, näringsliv och arbetsmarknad, flyktingmottagande. De ekonomiska förutsättningarna och eventuellt utrymme för reformer och satsningar redovisas.

På tisdag träffas så Socialdemokraternas och Miljöpartiets förhandlingsgrupper för första gången – från vår sida de båda kommunalråden och Bassem Nasr, vice ordförande i arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden – för att enas om ett budgetförslag från den styrande minoriteten. Detta kommer att presenteras på medlemsmötet den 24 oktober, där det också ska godkännas av medlemmarna.

Trots att staden väntas gå flera hundra miljoner plus i år förmodas reformutrymmet för 2017 bli magert. Hur kan det komma sig? Måns Berger, politisk sekreterare förklarar:

– På lång sikt ökar utgifterna mer än intäkterna. En konsultrapport visade i våras att vi kommer antingen att behöva effektivisera vår organisation ordentligt eller kraftigt höja skatterna bara för att bibehålla dagens nivå. Så vi måste först hitta sätt att bli effektivare innan vi har råd att spendera.

– Men även i det här kärva läget försöker vi såklart sätta fokus på våra hjärtefrågor: miljö och klimat, en hållbar stad, barnperspektivet och mänskliga rättigheter.


Nyhetsbrev 14:2016

Med den gröna visionen för ögonen


I morgon börjar European Mobility Week på temat hållbart resande och Malmö deltar som en av omkring 2 000 städer i 46 länder över hela världen. För oss gröna är trafiken en avgörande fråga i det pågående arbetet med att bygga det täta gröna Malmö, och när staden växer i rekordfart blir behovet av en trafikomställning än tydligare.


– Med 5 000 nya Malmöbor per år kan inte alla samtidigt resa med bil, då kommer våra vägar att korka igen. För att få till ett fungerande trafiksystem måste det finnas attraktiva alternativ för dem som kan välja bort bilen, så att de lämnar utrymmet på vägarna till dem som måste ta bilen. Då får vi samtidigt en lugnare, tystare, renare och säkrare stad, förklarar stadsbyggnadskommunalråd Märta Stenevi.


Den här månaden drar också budgetarbetet igång på allvar. Det har varit ett första möte i fullmäktigegruppen och en träff där alla förtroendevalda fått möjlighet att komma med inspel och förslag.


– Nu håller på med att sätta oss in i alla behov som finns i staden och väga dem mot varandra, samtidigt som vi försöker hålla ögonen på den gröna visionen, berättar Måns Berger, politisk sekreterare.


I år har regeringen gjort en historisk satsning på miljö och klimat (som för övrigt presenterades av vår egen Karolina Skog) och i stadshuset undersöker vi möjligheterna för Malmö att ta del av pengarna inom det som kallas stadsmiljöavtalen och klimatklivet.   


Nästa steg blir att arbeta fram konkreta gröna förslag, som ska presenteras för fullmäktigegruppen den 2 oktober. Där beslutas om en inriktning för förhandlingen med Socialdemokraterna, som sedan förhandlingsgruppen bestående av Märta Stenevi, Nils Karlsson och Bassem Nasr tar med sig.



Nyhetsbrev 13:2016

Bättre plats för barnen

Vi har två gröna framgångar att vara stolta över denna vecka. Den ena handlar om att vi säkrat en god utemiljö för Malmös barn genom nya riktlinjer för storleken och kvaliteten på nybyggda förskole- och skolgårdar. Den andra om ett tydligare jämställdhets- och antidiskrimineringsfokus när kommunen fördelar projektpengar.

I den täta staden är det många som måste samsas om utrymmet och när Malmö ska bygga flera nya skolor och förskolor är det extra viktigt att värna barnens rätt att ta plats. För första gången finns det nu i Malmö en undre gräns för hur små skolgårdar och förskolegårdar får lov att vara. Dessutom slås fast att dessa mindre gårdar i gengäld måste vara extra lekvänliga och ha en hög så kallad lekvärdesfaktor, ett mått på utemiljöns kvalitet.

– För många barn är det enda gången de vistas ute om vardagarna, på rasten, på fritids eller förskolan, och därför ställer vi hårda krav på dessa miljöer. Vi har – och tar – ett ansvar för att barnen får ta plats i staden och möjlighet att leka och utvecklas, säger vårt stadsbyggnadskommunalråd Märta Stenevi.

Om ett annat beslut med grön prägel berättar vårt andra kommunalråd, Nils Karlsson:

– Från och med nu ska det finnas ett tydligt fokus på social hållbarhet, jämställdhet och antidiskriminering i alla projekt som beviljas pengar från stadskontoret och kommunstyrelsen. Framgången för oss i Miljöpartiet är att vi fick med jämställdhet och antidiskriminering som huvudkriterier när medel ska anslås. Plus att även andra hållbarhetsgrunder, som till exempel ekologisk eller kulturell, ska vara meriterande i ansökan. Bara i min beredning finns för närvarande 12 miljoner som används till antidiskriminerings- och jämställdhetsarbete, så det här är en stor framgång skulle jag säga.


Nyhetsbrev 12:2016


“Stadsplanering påverkar människors livskvalitet”

Efter en rivstart i juni, där Märta Stenevi redan första dagen som nytt stadsbyggnadskommunalråd fick ta plats i juryn för stadsbyggnadspriset, blev det sommar och semester. Nu är hon tillbaks igen och försöker komma ihåg alla lösenord och sifferkoder som hör en ny arbetsplats till. För att inte tala om alla nya ärenden att sätta sig in i.

Hur är det att bli inslängd i ett helt nytt arbetsfält mitt i en mandatperiod?

– Enormt intressant! Stadsbyggnadsfrågorna har bäring på så mycket i staden och hela regionen. Och inte minst på klimatet. Med detaljplanerna kan vi styra behovet av olika trafiklösningar. Att bygga tätt och stationsnära kräver en viss typ av trafik, och vi kan hjälpa eller stjälpa olika trafikslag. Stadsplanering påverkar människors livskvalitet, deras tid och livsmiljö.

– Det är mycket ideologi i det här jobbet. Hur vill vi att Malmö ska se ut om 30–50 år? Det lägger vi basen för idag. Det är ett visionärt och långsiktigt arbete och på samma gång oerhört konkret.

Det är en viktig tid nu, att finnas med och påverka utvecklingen mot det hållbara samhället, menar Märta.

– Det är stort fokus på att bygga hållbart, både från byggbranschen och allmänheten. Kunskaperna är mycket större idag än för ett antal år sedan. Sedan ska vi i Miljöpartiet förstås alltid driva på ytterligare, det är vår roll.

Vilka är hindren?

– Det finns starka krafter som drar åt enkla lösningar. Som exempelvis att bygga mycket och billigt på åkrarna utanför Yttre Ringvägen. Men då skapar man framtida problem, vi måste ha det politiska modet att våga komplicera.


Nyhetsbrev 11:2016


5 frågor om Malmös ekonomi


Hur står det till med Malmös ekonomi?

– Jodå, ett angenämt besked kom i förra veckan. Stadens överskott väntas bli 415 miljoner kronor mer än budgeterat, visar årets första delårsrapport. Det beror framför allt på högre vinster från fastighetsförsäljningar och högre skatteintäkter, arbetslösheten sjunker i snabbare takt än väntat, förklarar Kami Petersen, politisk sekreterare.


Vad ska vi göra för alla de pengarna?


– Staden växer just nu snabbt, det är markförsäljningarna ett tecken på. Det innebär samtidigt att vi kommer att behöva bygga ut den kommunala servicen, många fler skolor och förskolor behövs de närmaste åren. Kommunstyrelsen beslöt emellertid att att 100 miljoner kronor ska användas under året för tillfälliga satsningar som ska ge minskade framtida kostnader. Hur de kan se ut är uppe för förhandling mellan MP och S.


I höstas flaggade Malmö för att man behövde pengar för att täcka ökade kostnader för flyktingmottagandet. Kan inte pengarna gå till det?


– Det stämmer och kommunstyrelsen beslöt också att ytterligare 30 miljoner kronor ska användas för att bygga ut kapaciteten i mottagningssystemen, så att vi snarast kan möjligt kan återgå till normalläget med en generös flyktingpolitik. Socialtjänsten förstärks så att vi på bästa sätt kan möta de ensamkommande barn som kommer till Malmö. För detta fick vi statliga pengar i början av året och de 30 miljonerna tas från denna pott.


I maj florerade en rapport från revisionsbyrån Pwc i medierna, med budskapet att Malmö behöver höja skatten med 6 kronor alternativt spara 200 miljoner årligen för att få ekonomin i balans. Hur hänger det ihop med att staden gör en vinst i hundramiljonersklassen?


– Det gäller att skilja på i år och scenariot fram till 2030. Malmös ekonomi är i balans, men en långsiktig utmaning är den snabba befolkningsökningen. Pwc-rapporten bygger på antagandet att inga nya beslut fattas, men vi utvecklar ju verksamheten hela tiden, vi använder ny teknik och nya metoder för att bli bättre och arbeta billigare. Dessutom räknar vi med att få statligt stöd, kommunsektorn har varit underfinansierad länge, det gäller inte bara Malmö. Kommuner som växer snabbt har kostnader som idag inte täcks av fördelningspolitiken.


Kan vi spara årets överskott för sämre tider?


– Överskottet går in i en resultatutjämningsreserv, som en buffert för svaga år. Men pengarna ska ju användas, en budget ska helst gå jämnt ut, annars har vi tagit ut för mycket skatt av Malmöborna. Men är det något Pwc-rapporten visar är det att pengarna inte kommer att bli liggande på hög. 415 miljoner kronor är inga jättesummor i sammanhanget, kan vi jämförelsevis köpa två nya skolor.


Nyhetsbrev 10:2016

Världsledande forskare lägger grunden för museum i Malmö


Denna vecka har världens främsta musei- och migrationsforskare mötts i Malmö på en vetenskaplig konferens, som ska lägga den vetenskapliga grunden för ett nytt nationellt demokrati- och migrationsmuseum.

Det började som en idé hos kommunalråd Nils Karlsson – att Sveriges historia inte längre finns inom Sveriges gränser och att det borde avspegla sig i hur vi berättar vår historia och beskriver vår samtid – som han planterade hos kulturminister Alice Bah Kuhnke. I höstas fick så Malmö en miljon kronor till en förstudie och för att genomföra konferensen.

Inbjudna gäster från bland annat Kanada, Sydafrika, Australien, Storbritannien och USA har berättat om den senaste forskningen. Peggy Lewitt, professor på Wellesley College i USA och keynote speaker på konferensen, berättade om hur museer idag ofta upprätthåller ojämlika förhållanden mellan människor och grupper i samhället.

–  Hon framhöll att vi nu, när vi bygger ett museum från grunden, har ett gyllene tillfälle att skapa något som inte vilar på kolonial grund, som lyfter fram minoriteter snarare än håller dem tillbaka. Det tar jag med mig, säger Nils Karlsson som i två dagar har lyssnat på forskarna.

Lyssnat och tagit till sig har även en arbetsgrupp från Malmö högskola och en från kulturförvaltningen, som nu ska driva planerna för museet vidare. Det är lång väg kvar.

– Tänker man optimistiskt tar det fyra år innan spaden är i marken, säger Nils Karlsson.


Nyhetsbrev 9:2016

Största satsningen någonsin mot rasism i Malmös skolor

I Malmö drar vi nu igång den största satsningen någonsin mot rasism i skolorna. Antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering, som sedan hösten 2010 hjälpt hundratals Malmöbor som upplevt sig diskriminerade, får 1 miljon kronor till ett likabehandlingsprojekt. Utöver detta avser kommunledningen tillföra projektet en miljon kronor årligen i ytterligare två år.

Ansvariga kommunalrådet Nils Karlsson är entusiastisk över projektet, som är en fortsättning och utvidgning av organisationen Ungdom mot Rasisms arbete i sex Malmöskolor som pågått i snart tre år. Det har handlat om att ge elever, lärare och skolledare konkreta verktyg att se och ifrågasätta förtryckande normer i samhället.

Nu utvidgas projektet och ännu fler av kommunens verksamheter får möjlighet ta del av de metoder som som utvecklats i de sex pilotskolorna.

– I Malmö möts traditioner, värderingar och människor från hela världen. Det är såklart en stor tillgång för en stad när idéer från olika platser kan mötas och utvecklas tillsammans, men det vore naivt att tro att sådana möten är helt utan utmaningar. Svårast av allt kan vara att inse vilka förutfattade meningar och ogrundade rädslor som styr en själv. Ingen människa är helt fri från fördomar, men ett kontinuerligt arbete med att åskådliggöra dessa är nödvändigt för att kunna uppnå förändring, säger Nils Karlsson.



Nyhetsbrev 8:2016

Malmö slutar investera i fossil energi


När det stormar i partiet hamnar lätt gröna framsteg i skymundan, gröna avtryck i politiken som faktiskt görs och märks i kommuner och regioner där Miljöpartiet är med och styr. I Malmö är vi stolta över att vi äntligen har satt ett datum för när stadens investeringar ska vara fossilfria.


Målsättningen är att senast år 2018 ska staden helt ha slutat placera i företag med en omsättning från fossil energiutvinning större än 5 procent. Skälet till att detta inte gjorts tidigare – redan 2005 fattades beslutet – är att de fossilfria alternativen skulle ha blivit avsevärt dyrare för Malmöborna.


Men nu händer det grejer, intresset för klimatvänliga investeringar ökar, fler och fler fossilfria fonder har gjort entré på marknaden.


– Det tryck som finns från civilsamhället och kommuner har gett effekt, säger kommunalrådet Karolina Skog.


Och Malmö tänker fortsätta pressa på och visa att intresset växer.


– Malmö är medlem i Klimatkommunerna, en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar med lokalt klimatarbete för att minska utsläppen av växthusgaser, och tillsammans ska vi vara tydliga gentemot marknaden att vi är många som vill ha fler och bättre fossilfria alternativ.


Nyhetsbrev 7:2016

Vårbudgeten stärker Malmö

Igår hade vi besök av Bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) som presenterade vårbudgeten tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Det viktigaste beskedet från onsdagens budgetpresentation är att regeringen kommer skjuta till 10 miljarder till kommunerna och landstingen.

Från kommunalt håll är det av särskild vikt att satsningen kommer bli permanent och generell, det är alltså upp till Malmö själv att avgöra i vilken av kommunens verksamheter som pengarna gör mest nytta. Vi har tidigare haft alldeles för mycket av tillfälliga satsningar som går till specifika ändamål vilket på lång sikt förminskar det kommunala självstyret.

Av de 10 miljarderna så kommer 237 miljoner gå till Malmö. Det innebär att vi kan anställa fler inom skola, förskola och socialtjänst och har därmed bättre förutsättningar att möta de nya malmöbor som kommer hit så bra som möjligt.

Det finns även ett tydligt fokus på etablering i budgeten vilket vi tycker är positivt, dels så får de kommuner som har tagit emot flest nyanlända störst andel av de 10 miljarderna, men utöver det har regeringen avsatt 500 miljoner ytterligare för etableringsinsatser som SFI.



Nyhetsbrev 6:2016

Karolina Skog tar grepp om skolutbyggnaden


När staden växer i snabb takt behövs fler skolor och förskolor. Att få fram tillräckligt med platser för barnen är en helt avgörande fråga för Malmö. Miljöpartiets kommunalråd Karolina Skog blir ansvarig för en ny politisk styrgrupp som ska driva på utbyggnaden av skollokaler.


Övriga som ingår i styrgruppen är ordföranden i grundskolenämnden, förskolenämnden, servicenämnden och tekniska nämnden. Gruppens uppgift blir att omedelbart lösa problem som kan uppstå mellan förvaltningarna när olika intressen krockar, som riskerar att sinka byggprocesserna. Det kan exempelvis handla om hur man ska hantera ytorna utanför en skola, där både mat ska levereras och barn och föräldrar kunna gå och cykla säkert.


Ett annat konkret problem dök upp nyligen:


– En viss typ av betongelement är slut i hela landet, som behövs till två förskolor. Tjänstemännen behöver veta om byggarna ska vänta på importerade betongelement eller gjuta på plats, vilket är dyrare. I det läget kan styrgruppen fatta inriktningsbeslut om vilken väg som är bäst att gå. I fokus nu är att byggen inte ska stanna av, att tempot hålls uppe.


Exakt hur många skolor som kommer att behövas är oklart.


– Vi analyserar medan vi springer, säger Karolina Skog.




Nyhetsbrev 5:2016

Nu bryter vi bilnormen i Malmö


Nu bryter vi bilnormen och vänder trafikmaktordningen i Malmö! Ett viktigt steg på vägen för att skapa en tät, grön och funktionsblandad stad togs i kommunfullmäktige i förra veckan. Då antogs Sveriges första trafik- och mobilitetsplan, ett strategidokument som tar ett helhetsgrepp om kopplingen mellan hållbar stadsutveckling och transporter.


– Genom att som första kommun i landet anta en trafik- och mobiltetsplan visar vi att Malmö fortsätter att vara stigfinnare inom svensk miljö- och trafikpolitik, säger Karolina Skog, stadsbyggnadskommunalråd.


Gång, cykel och kollektivtrafik ska vara det självklara valet för dem som bor, arbetar eller visats i Malmö. Bilen ska inte självklart ha företräde, utan lämna plats åt andra trafikslag. All trafik- och stadsutveckling i Malmö ska nu ha detta mål för ögonen.


Vinsterna med mindre biltrafik är inte bara bättre luft, mindre buller, säkrare färdvägar, barnvänligare och tryggare kvarter. Att styra om trafikslagen är också en fråga om jämställdhet. Män äger bil och kör bil i större utsträckning än kvinnor, och har idag därmed bättre tillgång till stadens utbud. Vi ser också att restider påverkar kvinnors arbete mer än mäns. Kvinnor är mer benägna att gå ner i arbetstid eller ta ett lägre kvalificerat arbete om restiderna är för långa. Bra kollektivtrafik, gång- och cykelmöjligheter motverkar denna effekt, när kvinnor slipper välja mellan familjen och ett kvalificerat jobb.


Nyhetsbrev 4:2016

1500 gröna förslag resultatet av Dialogkonferensen


Studiestöd även för asylsökande, busskort till nyanlända elever, höjt grundavdrag, tydligare stöd till mottagarkommuner …


Det är några av de 1500 förslag på åtgärder för att öka kapaciteten i mottagandet och förbättra etableringen, som blev resultatet av Miljöpartiets Dialogkonferens.


Vid ett extrainsatt medlemsmöte i vintras med anledning av regeringens skärpta flyktingpolitik, bjöd Miljöpartiet i Malmö in till en nationell träff. Inviten föll i god jord och den gångna helgen var det dags. Under parollen “Nu bygger vi ut Sverige!” samlades över 300 förtroendevalda miljöpartister på tre platser i landet. Dagen varvades med paneldebatter och grupparbeten. Under rubriker som Från nyanländ till etablerad – statens ansvar (respektive kommunens och landstingens), Lokalt arbete för att öka mottagandet, Jobb och utbildning, Skola, Bostäder och Politisk strategi framöver stöttes och blöttes erfarenheter, utmaningar och förslag på faktiska åtgärder.


I skolgruppen diskuterades exempelvis hur segregation ska motverkas i städerna. Att alla nyanlända hamnar på samma skolor skulle kunna undvikas genom undantag från köregler, busskort till elever och bussning av barn till skolor i andra stadsdelar.


Jobb- och utbildningsgruppen föreslog att asylsökande ska ha rätt till studiebidrag för högre studier för att kunna komma in i samhället från dag ett. Ett annat förslag handlade om att ta bort studieavgiften på universitet och högskolor även för icke-EU-medborgare.


– Som det är nu måste man ha väldigt mycket pengar som nyanländ för att direkt kunna börja läsa på universitet, förklarar Tobias Gustavsson, språkrör för Gröna Studenter och en av dem som deltog på dialogmötet.


Malmös ena kommunalråd Karolina Skog noterade ett stort intresse för överenskommelsen om EBO, lagen om eget boende, som träffats mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Malmö. Vi föreslår att asylsökande själva ska få välja var de ska bo så länge boendet fungerar, och i annat fall återgå i Migrationsverkets försorg. Hör Karolina berätta mer om EBO-överenskommelsen här: http://www.mynewsdesk.com/se/miljopartiet-de-grona-i-malmo/videos/malmoemoetet-nu-bygger-vi-ut-sverige-22411


Malmös andra kommunalråd Nils Karlsson gladdes åt att Gustav Fridolin delar hans syn på tillfälliga uppehållstillstånd.


– De måste bort så fort som möjligt. Extra viktigt är det så klart för barn att veta att Sverige är deras hem. Hur ska vi kunna motivera barn att gå i skolan, när de när som helst kan bli av med rätten att leva i Sverige. Skrämmande nog gäller detta gymnasieelever också. Det är oftast i den enskildes intresse att söka jobb direkt efter nian istället för att gå gymnasiet och riskera utvisning. Vi borde ge incitament till människor att utbilda sig istället för att säga att enda chansen för dig att säkra din plats i Sverige är att du struntar i utbildning och skaffar dig ett jobb, säger Nils Karlsson.


De 1500 förslagen sammanställs nu av riksdagskansliet för att skickas vidare till partistyrelsen, riksdagsgruppen och förtroenderådet. Ett antal förslag kommer att utredas politiskt med sikte på kommun och landstingsdagarna i höst. Dialogkonferensen ska också vara underlag för bland annat två seminarier på kongressen i maj och ett i Almedalen.


Samtliga 1500 förslag kommer att läggas ut på dialogkonferensen.mp.se den 13 mars, för alla medlemmar att ta del av.



Nyhetsbrev 3:2016

Tydligare fokus på hatbrott i nytt råd   


Malmö intensifierar arbetet mot hatbrott. Det som idag kallas Dialogforum ska bli ett Råd för Mänskliga Rättigheter, och ges betydligt mer inflytande och befogenheter. En av de drivande i arbetet är Nils Karlsson, kommunalråd med ansvar för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.


– Rådet blir en regelrätt remissinstans med arvoderade ledamöter, istället för en plattform för diskussion. Deras åsikter kommer verkligen att efterfrågas och vägas in i den kommunala beslutsprocessen. Rådet får en helt annan tyngd än Dialogforum har idag, säger han.


Dialogforum startades 2010 för att minska islamofobin och antisemitismen i Malmö. Representanter för olika etniska och religiösa grupper träffas för att genom dialog öka förståelsen mellan olika religiösa grupper.


Malmös Råd för Mänskliga Rättigheter (även om namnet inte är helt spikat än) får ett bredare uppdrag och ska arbeta mot hatbrott inom samtliga sju diskriminineringsgrunder; förutom etnicitet och religion även kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.


– Vi gröna har arbetat på liknande sätt med funktionshinderrådet, för att få mer fokus på funktionshinderfrågorna. Nu gör vi samma sak med hatbrottsfrågorna, säger Nils Karlsson.


Om tidsplanen håller fattar fullmäktige beslut om att inrätta rådet i vår, så att det kan vara igång i september.



Nyhetsbrev 2:2016

Vi formar det nya Malmö


Vi har haft besök av de gröna EU-parlamentarikerna Ska Keller (Tyskland) och Jean Lambert (Storbritannien), som var i Malmö för att bilda sig en uppfattning om id-kontrollerna, hur de påverkar Sverige och Europa, och för att förhöra sig om gröna strategier kring flyktingmottagandet framöver. I Hyllie och på Kastrup fick de se id- och gränskontrollerna med egna ögon och de uttryckte oro för hur Sveriges sätt att agera har fått andra länder att följa efter, snarare än att förmå Europa att dela på ansvaret för flyktingarna.


MP Malmö har tydligt deklarerat sin ståndpunkt när det gäller inskränkningar i asylrätten och i stadshuset arbetar vi för att id-kontrollerna ska bli så kortvariga som möjligt. Staten har skjutit till medel, för Malmös del 350 miljoner, för ökade kostnader i samband med flyktingmottagandet och befolkningstillväxten. Pengarna ska vi använda för att stärka den kommunala servicen så att vi står väl rustade att kunna öka kapaciteten i mottagandet igen.


Förhandlingarna om tilläggsbudgeten – hur pengarna ska fördelas i kommunens verksamheter – är precis avslutade med Socialdemokraterna och ska antas i kommunstyrelsen den 18 februari.


Vi står inför stora utmaningar. Fler skolor och bostäder ska byggas på kortare tid än någonsin, stadens kommunikationer byggas ut, integrations- och antidiskrimineringsarbetet trappas upp. Samtidigt innebär det enorma möjligheter. Ett nytt Malmö ska formas, och Miljöpartiet är med och bestämmer hur!

Nyhetsbrev 1:2016

Tobias ser miljonprogrammets möjligheter


– Det började med att jag körde taxi en sommar i Stockholm. Jag insåg att bilstrafiksystemet är idiotiskt, man står ändå bara still, säger Tobias Gustavsson om hur intresset för stadsplanering och den levande staden väcktes.


Han är 24 år, nybliven samhällsgeograf och praktikant hos Miljöpartiet på kommunalrådsavdelningen i en termin. Uppdraget är att utveckla en miljöpartistisk politik för hur miljonprogrammen kan stärkas.


– Näringslivet är i stort sett obefintligt där nu, för att det saknas lokaler. Samtidigt finns ett jäkla engagemang, ett entreprenörskap som man borde ta tillvara. Med genomtänkt förtätning kan man skapa större kundunderlag och attraktiva miljöer, samtidigt som det inte får bli för dyrt att verka i lokalerna, förklarar Tobias.


Han gillar att gå omkring i staden och fundera på det skulle kunna se ut, alla tusen möjligheter. Visionen är den täta, cykelvänliga staden, Köpenhamn och Amsterdam är förebilderna.


Tobias är också språkrör för Gröna Studenter och ersättare i stadsbyggnadsnämnden. Steget in i partipolitiken kom ur en frustration att saker inte blir som han vill. Hur svårt kan det vara att bygga en cykelvänlig stad, att ge bilarna mindre utrymme och istället bredda cykelbanorna? Uppenbarligen svårt, konstaterar Tobias. Motståndet är starkt från många håll. Ändå tycker han att Malmö har de geografiska förutsättningarna och att stödet för en cykelvänlig stadsplanering är långt mycket större här än i exempelvis Stockholm, där han kommer ifrån.


– I Stockholm handlar mycket om att knyta ihop förorterna. Det är helt andra avstånd och mycket svårare att få vanliga människor att cykelpendla 2,5 mil, säger Tobias.


Det har han däremot gjort själv. När han pluggade i Lund cykelpendlade han 2,5 mil, om än inte dagligen så ett par tre gånger i veckan.


Hur lång tid tog det?


– 50 minuter. Eller … säg en timme, så det inte ser ut som att jag sitter och skryter.


Till stadshuset tar det dock bara tio minuter.  


– Det skriver man inga hjältehistorier på.





Nyhetsbrev 21:2015

Vår kvinna i Paris – rapport från en wellpappfåtölj

Klimatförhandlarna sitter förmodligen inte i wellpappfåtöljer. Det gör däremot Maria Zingmark, vice ordförande i miljönämnden, som också är på plats på klimatmässan i Paris.

– Den är faktiskt ganska bekväm!

Vad gör man egentligen som lokalpolitiker på en global klimatmässa?

– Jag är ganska många zoner från förhandlingarna, säger Maria och förklarar mässområdets zonsystem:

– Jag har tillträde till gröna zonen. Sedan finns det blåa och sen en zon till och först därefter är det förhandlingarna. Jag ägnar dagarna åt att gå på seminarier och utställningar.

Mässområdet är på en gammal flygplats och jättestort, och dessutom är flera utställningar på andra ställen i stan. Det är svårt att få överblick över allt som händer, berättar Maria.

– Ibland har man siktat in sig på något som verkar intressant som sen visar sig vara på franska och då förstår jag inte ett dugg. Jag hade trott att mer skulle vara översatt och tolkat. Det officiella språket är engelska, har det i alla fall sagts innan.

En utställning som dock fungerade oavsett språk, och som särskilt dröjt sig kvar hos Maria, handlade om hur Paris skulle se ut med en tvågradig temperaturhöjning. Vykort visade Paris som staden ser ut idag intill bilder med gångbroar över en översvämmad Seine.

Annat har varit hoppfullare. De ska snart iväg och titta på en gammal järnväg som gjorts om till odling. Maria Zingmark tar flera idéer med sig hem till Malmö.

– Jag har sett en del coola vindenergilösningar, till exempel ett vindträd som kan driva femton gatlyktor. Det skulle kunna stå i rondeller.

Vad tror du om ett eventuellt klimatavtal?

– Jag hoppas såklart att de kommer fram till något. Men framför allt att det faktiskt följs av länderna efteråt.

/Frida Roijer, pressekreterare.


Nyhetsbrev 20:2015


MP Malmö kritiskt till regeringens förslag


I tisdags presenterade vår regering flera åtgärder som ska minska trycket på flyktingmottagandet i Sverige. Miljöpartiets ingång har varit att vi måste värna asylrätten, få fler EU-länder att ta ansvar och förbättra etableringen för dem som kommer till Sverige.

Miljöpartiet i Malmö är kritiskt mot regeringens förslag. Att införa ID-kontroller på samtliga kollektiva transportmedel över Öresundsbron innebär en inskränkning av asylrätten då det avsevärt försvårar för människor att söka asyl i Sverige, vilket går tvärt emot vårt partiprogram. Risken är också stor att människor tvingas i händerna på människosmugglare vilket vore mycket tragiskt.

Språkrören hänvisar till påtryckningar från gröna kommunalråd, men från Malmös sida har vi varit tydliga med att det inte är den här typen av förslag som vi har efterfrågat. Vi har framfört krav på åtgärder som handlar om att få till ett bättre mottagande. Vi menar att med ett jämnare mottagande i landet så kan vi bibehålla en generös flyktingpolitik.

Det allvarliga läget gör att vi ser ett behov av att MP Malmö samlar sig för att diskutera situationen. Vi har därför kallat till ett extra medlemsmöte på måndag kl 18 på kansliet. Det kommer att inledas med ett panelsamtal med bland annat vår riksdagsledamot Rasmus Ling och därefter tar vi frågor och en öppen debatt.

Några artiklar där vi uttalat oss:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6310411
http://www.sydsvenskan.se/sverige/flyktingbeslutet-splittrar-miljopartister-i-skane/
http://www.expressen.se/nyheter/asa-romson-backas-inte-upp-av-sitt-parti/
http://www.sydsvenskan.se/sverige/miljopartiet-i-malmo-kallar-till-extra-mote/

Regeringens förslag i korthet
  • Regeringen inför tillfälliga uppehållstillstånd för alla utom kvotflyktingar.
  • Begränsad rätt till anhöriginvandring för skyddsbehövande med tidsbegränsade tillstånd.
  • Skärpta försörjningskrav.
  • Övriga skyddsbehövande har inte rätt till uppehållstillstånd.
  • Regeringen vill införa medicinsk åldersbestämning av asylsökande.
  • Sverige inför ID-kontroller på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige.
Ni kan läsa mer utförligt om förslagen här.

/Måns Berger, politisk sekreterare



Nyhetsbrev 19:2015

Vi kan inte acceptera rasprofilering

Idag inför Sverige gränskontroller, Miljöpartiet i Malmö är kritiskt till beslutet. Polisen har meddelat att det kommer genomföras stickprovskontroller från kl 12 idag på Öresundsbron, samtidigt kommer det införas legitimationskrav för alla som reser hit med färja. Möjligheten att söka asyl i Sverige kommer dock inte att påverkas.

– Det talas om ordning och reda i flyktingmottagningen. Med risk för att käbbla; gränskontroller är raka motsatsen. De kommer upplevas kränkande av de svenskar som slumpmässigt väljs ut att kontrolleras, de kommer inte lätta på trycket för Migrationsverket eftersom inte färre kommer att söka asyl, och de kommer lägga ytterligare belastningar på polisen som redan har att göra, säger Nils Karlsson kommunalråd i Malmö.

– Regeringen vill ju få fler länder i EU att ta ansvar för flyktingsituationen genom att de ska ta ansvar för fler flyktingar. Det som nu händer när Sverige sluter sig är ju i stället att fler länder följer efter i ännu mer restriktiv riktning, säger Rasmus Ling riksdagsledamot för Malmö.

Bakgrunden är en begäran som är inskickad från Migrationsverket där de bedömmer att de inte kan fullgöra sitt uppdrag i dagsläget. Man menar att införda gränskontroller kan leda till ett mer strukturerat och ordnat mottagande. Vidare menar de att gränskontroller också kan ge Migrationsverket möjlighet att snabbt sortera ut de ärenden som rör barnfamiljer, så att det kan säkerställa att dessa får tak över huvudet.

Det finns dock inget som säger att det på kort sikt kommer innebära färre asylsökande, snarare tvärtom då de som annars hade valt att resa vidare till Norge och Finland nu kommer att tvingas söka asyl i Sverige.
Vi förstår att polisen har en oerhört svår och otacksam uppgift framför sig, men Miljöpartiet i Malmö kan inte acceptera rasprofilering och känner en stor oro inför hur Malmöborna kommer att påverkas av gränskontrollerna.

/Måns Berger, politisk sekreterare


Nyhetsbrev 18:2015

Vi arbetar för att kunna anvisa en plats


I tisdags fattade miljönämnden ett beslut om tomten Brännaren 19, som innebär att det stora EU-migrantlägret på Sorgenfri kommer att tömmas och området städas. De boende har tills på söndag på sig att lämna platsen.


Hur tänker Miljöpartiet kring detta, hur ställer vi oss till besluten och hur arbetar vi för att hjälpa EU-migranterna?


Varför sker detta nu?

Miljönämnden har tidigare förbjudit boende på tomten med hänvisning till att den sanitära situationen på platsen innebär allvarliga hälsorisker för dem som bor där och för miljön runtomkring med bland annat nedskräpning och rök från eldning. Brandfaran är dessutom stor.  


Miljönämndens uppdrag är att se till att miljölagstiftningen följs och är skyldig att ingripa och anmäla brott enligt miljöbalken. Miljöpartiet anser inte att boendet på Brännaren är någon lösning som fungerar i längden och vi har inte verkat för att förhindra myndighetsutövningen. Vi står bakom beslutet i miljönämnden.


Vad händer med de boende?

De boende i lägret kommer att erbjudas hemresa eller evakueringsplatser, vilket innebär fem nätters övernattning. Evakueringsplatserna är en del av den handlingsplan som vi i Miljöpartiet har ställt oss bakom och kämpat för. Planen innehåller utöver evakueringsplatser en daglokal där EU-medborgare kan få information om sina rättigheter, dusch osv, vinterhärbärge för 40 personer, en samordningstjänst och samarbete med andra länder.


Vad anser Miljöpartiet?

Det är en oerhört komplicerad fråga. Det faktum att socialt utsatta EU-medborgare väljer att söka sig till Malmö i hopp om ett gott liv kommer inte förändras under överskådlig tid. Det är ett resultat av den fria rörligheten inom EU och den ekonomiska ojämlikhet som råder inom unionen. Miljöpartiet står upp för den fria rörligheten och därför menar vi att vägen framåt måste vara att bekämpa den diskriminering som finns och de enorma skillnaderna i levnadsvillkor som finns inom och mellan Europas länder. Detta är kärnan i problemet, men inget som vi i Malmö rår över.


Här i Malmö ser vi resultatet av den ojämlikhet som finns i Europa och vi gröna måste försöka hitta en hållbar lösning utifrån de förutsättningar vi har. För även om vi verkar för en värld utan gränser så ser vi inte att det idag skulle vara möjligt att ge EU-medborgare samma rättigheter som svenska medborgare. Det skulle skapa en mycket märklig situation gentemot andra kommuner och i förlängningen andra länder. Samtidigt måste vi visa medmänsklighet med de utsatta människor som tar sig hit i hopp om ett bättre liv och medlidande med den tuffa situationen de har i sina hemländer.


En svår fråga som vi som kommunala företrädare måste ställa oss är då hur mycket skattemedel vi kan avsätta, för vi får inte blunda för att det är skattemedel som annars kunde gått till förskola, skola och insatser för övriga flyktingar. Avsikten här är inte att ställa grupp mot grupp utan att påvisa de extremt svåra prioriterar som vi ställs inför. Vi har kämpat och kämpar fortfarande mycket med att försöka hitta en rimlig ambitionsnivå.   


Vad gör Miljöpartiet?

Vi står bakom handlingsplanen men ser insatserna som en minsta anständig nivå. Vi har hela tiden drivit linjen anvisning vid avvisning, alltså att det ska kunna hänvisas till en plats där EU-migranterna kan vistas utan att jagas vidare. Exempelvis en campingplats med tillgång till varmvatten och toaletter, där människor kan leva under tre månader utan att riskera att bli avhysta.


När handlingsplanen togs i i sociala resursnämnden i februari yrkade vi på att tillsätta en utredning som skulle se över möjligheten till en anvisningsplats, men tyvärr fick vi ingen majoritet för det förslaget och därför lämnade vi ett särskilt yttrande. Det är viktigt att poängtera att vi anser att miljönämnden fattade ett korrekt beslut, de har miljöbalken att följa och kan därmed inte ta något annat beslut, Brännaren är inte en lösning. Problemet är att vi inte har något annat alternativ, vilket kunde varit fallet om vi hade fått gehör för vårt förslag i våras.


Vi har också kontakt med organisationer, kyrkor och samfund för att hitta eventuella möjligheter den vägen. Vi gör dock inte bedömningen att vi kommer nå någon framgång i tid för att bistå de boende på Brännaren tills på söndag.


Vi fortsätter dock att driva frågan om anvisning, för slutet på Brännaren innebär inte slutet på lidandet för den här gruppen. Miljöpartiet i Malmö menar inte att en situation där utsatta EU-medborgare ständigt jagas från en plats till en annan är oacceptabel.


/Måns Berger, politisk sekreterare


Nyhetsbrev 17:2015

Flyktingsituationen dominerar

Förra året hade vi i Malmö 73 platser för ensamkommande barn – idag har vi 1400 och vi har anställt 700 nya medarbetare under mycket kort tid. Av förklarliga skäl har flyktingsituationen dominerat arbetet på stadshuset den senaste tiden. Migrationspolitiken är främst ett statligt ansvar men kommunen har ansvaret för de ensamkommande barnen, och ungefär hälften av alla ensamkommande barn som kommer till Sverige kommer idag till Malmö. Det innebär såklart en mycket stor utmaning för staden och förra veckan gick vi upp i krisläge två, en så kallad ”allvarlig händelse”. Vi har tillsatt en krisledningsgrupp som består av ett antal förvaltningschefer, som träffas regelbundet för att säkerställa att hela organisationen arbetar aktivt för att ordna tak över huvudet för alla barn som kommer hit.

Vänsterpartiet lade på senaste kommunstyrelsemötet fram ett antal förslag som berörde flyktingsituationen i Malmö. Flera av förslagen genomförs redan idag men då ärendet väcktes på sittande möte så kunde vi inte svara "besvarat" utan var tvungna att avslå. MP och S valde då att lägga ett särskilt yttrande för att förtydliga vår hållning.

I korthet menar vi att staden måste fokusera på sitt uppdrag, de ensamkommande barnen, och se till att de får bästa möjliga bemötande. Utöver det har Malmö stad nu tagit ett initiativ för att koordinera insatserna på Malmö C, ett uppdrag som tidigare låg hos länsstyrelsen. Vi följer utvecklingen mycket noga och har beredskap för att göra ytterligare om situationen så kräver.

Läs mer i vårt särskilda yttrande
Läs mer i en debattartikel från vårt kommunalråd Nils Karlsson


/Måns Berger, politisk sekreterare


Nyhetsbrev 16:2015

Ministern fick något att tänka på


Varje nyanländ elev ska bedömas utifrån sina kunskaper och inte enbart sin ålder. Det var budskapet från Malmö när utbildningsminister Gustav Fridolin var här på sin landsomfattande dialogturné. I måndags träffade ministern skolfolk från kommuner i södra Skåne – politiker, tjänstemän och fackliga representanter – för att prata om det gemensamma ansvaret att stärka svensk skola.

– Vi i Malmö lyfte framför allt skolmottagandet för nyanlända barn. Det är en fråga som är aktuell här, och som vi ser kommer att bli en utmaning även för resten av landet inom en snar framtid, berättar Johanna Öfverbeck, vice ordförande i grundskolenämnden.

Vilken är utmaningen?

– Att se till att nyanlända barn möts som individer, där deras kunskap inom varje ämne bedöms istället för att fösa in alla i förberedande klasser utifrån sin ålder. Det är inte rimligt att de ska sitta och läsa om ämnen och på så sätt döda deras motivation. Det är inte ens säkert att alla barn måste lära sig svenska först och främst.

Johanna förklarar: En tolvåring som nyss kommit hit kan vara på en motsvarande svensk femtonårig elevs nivå i matte och fysik, på en tioårings i samhällskunskap och på en ettårings nivå i svenska. Att varje elev bör få möjlighet att utvecklas från den nivå de befinner sig inom varje ämne är så kallad “best practice” i skolvärlden, det vill säga det förhållningssätt som forskare har bedömt vara det bästa. Men kunskapen saknas ute i verksamheten och i vissa kommuner. Det är här Johanna vill att regeringen hjälper till och ser till att kunskapen sprids och får genomslag.

Fick du gehör hos ministern?

– Ja! Han sa att jag gett honom saker att fundera över, säger Johanna Öfverbeck.


/Frida Roijer, pressekreterare.


Nyhetsbrev 15:2015

Museum och manifestation – gröna idéer sätter avtryck

Det här var veckan när vårt kommunalråd Nils Karlsson fick lön för idén om att inrätta ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum i Malmö. Kulturminister Alice Bah Kuhnke applåderade satsningen i medierna och berättade att pengar avsatts i höstbudgeten för en förstudie och till konferensen i maj nästa år, som ska vara det vetenskapliga avstampet till museet.

Vad betyder det att regeringen är med på noterna?

– Det betyder inte att vi har ett museum i morgon. Men att regeringen signalerar att de är intresserade av idén ger det en väldig tyngd. Och det hade förmodligen inte hänt om vi inte hade haft både ett grönt kommunalråd och en grön minister för dessa frågor, säger Nils Karlsson.

Hade Malmö kunnat ro iland detta på egen hand?

– Nej. Och det har aldrig varit tanken heller. Vi ska inte skriva Malmös migranters historia utan skildra berättelsen om hela Sverige. Frågorna om demokrati och migration är inte lokala frågor, utan det finns ett självklart riksintresse här.

Hur föddes idén?


– Jag satt på en buss och hörde skolelever som varit på Malmö museer som sa “vad fan har de där kungarna med mig att göra?”. Och så är det ju, snart har hälften av Sveriges befolkning inte något självklart förhållande till medeltida kungar eller hattar och mössor. Sveriges historia finns inte längre inom Sveriges gränser. Det är viktigt att kulturinstitutioner är inkluderande för alla som bor i Sverige, och inte bara för den som kan spåra sina rötter till den småländska myllan sex generationer tillbaka, säger Nils Karlsson.

Dessutom: Det här var också veckan när vi gladdes åt och andades ut efter helgens fantastiska manifestation för ett humant flyktingmottagande. På Grön Ungdoms initiativ, efter hårt arbete av en styrgrupp ledd av Miljöpartiet i Malmö och med stöd av närmare 50 medarrangörer samlades tusentals Malmöbor för att säga “Refugees welcome”. Tack alla ni som kom!

/Frida Roijer, pressekreterare.

Nyhetsbrev 14:2015

En grönare prägel på Malmö

Malmö blir betydligt grönare när Miljöpartiet nu får en ny nämndsordförande och nio vice ordförandeposter. Den politiska omstruktureringen är en effekt av det nya minoritetsstyret mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och klubbas i kommunfullmäktige idag.

Vad betyder det för Miljöpartiet att få fler och tyngre uppdrag?

– Kraven på oss att ta ansvar ökar, säger Karolina Skog, kommunalråd och gruppledare i fullmäktige. Det blir tydligt inte minst i stadsområdena som kämpar med sin ekonomi. Det kommer att krävas mycket arbete med ledarskaps- och verksamhetsutveckling för att klara både kvaliteten och budgeten.

Och vad betyder det för Malmö?

– I vår nya roll som en av två parter i kommunledningen åligger det oss än tydligare att vara med och forma utvecklingen av Malmö, vart vi är på väg. Nu startar ett visionsarbete för staden och där kommer vi att vara med från början. Det är en stor skillnad, tidigare fick vi vara med lite på slutet. I visionsarbetet kan nämnderna bli involverade – om de är aktiva, säger Karolina Skog.

/Frida Roijer, pressekreterare.


Nyhetsbrev 13:2015

Matchmakare som ska få MP att växa

Den här veckan flyttar Johanna Öfverbeck in i stadshuset som politisk sekreterare. Det är ett resultat av Vänsterpartiets avhopp från majoritetssamarbetet i våras och att Miljöpartiet i gengäld får ta ett större ansvar i nämnder och beredningar. Johanna har tidigare synts på sjunde våningen i sin roll som ersättare i kommunstyrelsen, men nu får hon fler arbetsuppgifter.

Johanna ska bland annat arbeta med mellanvalsgruppen och, som det heter, nätverksarbeta med civilsamhället.

– Jag ska skapa bra relationer med organisationer som ligger nära Miljöpartiet, där vi tror att vi har en potential att växa. Jag ska inte personligen träffa alla, utan framför allt matcha rätt politiker med rätt organisation.

Johanna är idag vice ordförande i grundskolenämnden och kommer i sin nya roll att få mer tid att ägna sig åt skolfrågor. Hon ska också fungera som ett extra stöd för nämndsgrupperna och ta fram relevanta utbildningar för ledamöterna. Ännu en arbetsuppgift är att vara förbindelselänk mellan stadshusstaben och kansliet, och vara ett öra mot Grön Ungdom och Gröna Studenter. Den som behöver hjälp vid kampanjer att boka någon av våra politiker som talare kan med fördel höra av sig till Johanna.


/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 12:2015

Hellre ändrad lag än lokal DÖ

Årets längsta debatt om Malmö stads politiska inriktning är över. Efter ett 23 timmar långt fullmäktige klubbades budgeten för 2016, i stort enligt Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag. Gruppledare Karolina Skog känner sig “mest nöjd” efteråt, men hon är kritisk till möjligheten för oppositionen att bryta ut enskilda delar ut budgeten och därigenom äventyra de finansiella förutsättningarna.

– Kommunallagen borde ändras, säger hon.

Sedan Vänsterpartiet hoppade av samarbetet och den styrande majoriteten blev en styrande minoritet är S och MP nu beroende av andra partier i varje fråga. Om oppositionen i sin tur samlar tillräckligt med röster kan den få igenom egna yrkanden och – som i riksdagen i höstas – en egen budget.

Så långt gick det nu inte i Malmö, även om såväl moderater som vänsterpartister röstade för en högre uppräkning av pris och lön än vad S och MP räknat med. Om oppositionens förslag gått igenom hade budgeten blivit underfinansierad, vilket sannolikt inneburit stora nedskärningar. Nu blev det istället bara några av oppositionens mindre tillägg som röstades igenom.

– Det här var obetydliga motgångar, som inte betyder något för budgeten i stort, men vi kan inte räkna med att det blir så i fortsättningen, säger Karolina Skog. Vi noterar att Vänsterpartiet uppenbarligen inte har något principiellt emot att rösta med Moderaterna. Det tar vi med oss när vi nu framöver måste hantera den nya minoritetssituationen.

Behövs en lokal decemberöverenskommelse?


– Det är mer rimligt att ändra kommunallagen. Budgeten är en helhet med utgifter och intäkter. Den ska tas i klump, det ska inte gå att bryta ut delar.

/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 11:2015

Nya poster ger tyngd och bredd
Först separation och bodelning. Sedan rakt in ett nytt förhållande.

Den senaste veckan har Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet officiellt gjort slut, och gjort upp om förutsättningarna kring det avbrutna majoritessamarbetet i Malmö stad. Vänsterpartiet lämnar sina beredningsansvar och samtliga presidieposter och får ett oppositionsråd istället för kommunalråd.

Även förutsättningarna för det nya förhållandet mellan S och MP har förhandlats och därefter klubbats i kommunstyrelsen. Ansvarsområden som tidigare legat på V har fördelats. För MP:s del innebär det främst en ny ordförandepost i stadsområde Norr, nio nya vice ordförandeposter i nämnderna och att kommunalrådet Nils Karlsson även får jämställdhet, antidiskriminering och mänskliga rättigheter på sitt bord.

Vem som hamnar på vilka poster blir inte färdigt förrän efter sommaren. Nu ska valberedningen dra igång sitt arbete. Klart är dock att de nya posterna kommer att tillföra mer erfarenhet, kunskap och bredd till partiet.

– Att som viceordförande ingå i presidiet är en stor skillnad jämfört med att sitta som ledamot. Man får ett en helt annan inblick i nämndens arbete och en större tyngd gentemot förvaltningen, jämfört med att vara ledamot eller ersättare, säger kommunalrådet Karolina Skog.

/Frida Roijer, pressekreterare.


Nyhetsbrev 10:2015

Elefanten i rummet

Vi har en elefant i stadshuset. I korridorerna på kommunalrådsavdelningen pratar vi om medhavda matlådor, hur diskmaskinen alltid tycks vara full och om att råka hälla surklumpig mjölk i kaffet. Ingen nämner elefanten i rummet, det som alla tänker på och som plötsligt förändrat spelreglerna på sjunde våningen.

Men bakom stängda dörrar däremot bubblas det om strandade, återupptagna och slutligen klara budgetförhandlingar, om Vänsterpartiets avhopp som kungjordes i en debattartikel, och om den pinfärska minoritetskonstellationen.

Och parallellt med funderandet, analyserandet och hanterandet av den nya situationen har vi i veckan lanserat Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma budget för Malmö stad 2016. Med tydliga satsningar på barn och skola, trots det kärva ekonomiska läget, är kommunalrådet Karolina Skog nöjd med utfallet.

– Vi tar barnperspektivet på allvar och försöker verkligen bli barnens stad, säger Karolina Skog.

Budgeten ska nu presenteras i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Trots att Vänsterpartiet inte längre ingår i majoritetsstyret känner sig S och MP relativt säkra på att den går igenom.

Vad det nya samarbetet med enbart Socialdemokraterna innebär i form av förändringar i kommunalrådsorganisationen och nämnderna är det däremot för tidigt att sia om.

Sedan medlemsmötet i maj, då kommunfullmäktigegruppen fick i uppdrag att sy ihop en ny överenskommelse med S, har en förhandlingsgrupp utsetts och strategier för förhandlingen diskuterats. Helt klart med posterna kommer det inte att vara förrän i höst. Först ska elefanten upp på bordet.

/Frida Roijer, pressekreterare



Nyhetsbrev 9:2015


I väntan på ett avgörande


Vi går i väntans tider. Stadshuset väntar på att nio personer från tre partier ska enas om hur Malmö ska styras det närmaste året. Om sanningen ska fram är det mycket väntan även för de nio.

– I grunden är det roligt att förhandla. Det handlar om få fram grön politik, ända från nämnderna in i stadshusets kärna, säger Johanna Öfverbeck.

Hon är en av tre i Miljöpartiets förhandlingsgrupp som ägnar några intensiva dagar åt att mejsla fram Malmö stads budget för 2016.

Men budgetarbetet börjar långt tidigare än så, egentligen pågår det under hela året. I januari när årsredovisningarna kommer och utfallet från förra året står klart börjar de olika nämnderna precisera behov och prioriteringar. Miljöpartiets nämndsledamöter träffas och redogör inför kommunalråd och politiska sekreterare för sin bild av verksamheterna.

– Nämndsgruppsmötena är viktiga, poängterar Johanna. Då får vi med oss nämndspolitikernas åsikter om vad som är viktigt, och det ligger till grund för vilka frågor partiet sedan väljer att driva.

Fullmäktigegruppen utser en förhandlingsgrupp, i år består den av kommunalråden Karolina Skog och Nils Karlsson och grundskolenämndens vice ordförande Johanna Öfverbeck. Med på förhandlingarna sitter också en politisk sekreterare, denna gång Kami Petersen.

På en anslagstavla i ett av rummen på sjunde våningen i stadshuset växer en skiss av Miljöpartiet i Malmös viktigaste frågor för 2016 fram. Fulltecknad med noteringar, kategoriseringar och pilar i olika färger. En strategi växer fram.

Och under några dagar i maj är det skarpt läge. Det har hänt att partierna har kunnat enas på en dag, men så inte i år. Två långa förhandlingssjok har klarats av, fler är inplanerade den här veckan.

Blir ni arga på varandra? Slås det i dörrar?


– Det har hänt. Det är inte ovanligt att folk blir upprörda när man har olika hjärtefrågor.

Johanna beskriver stämningen i år som god, mindre tryckt än i höstas, när förväntningarna låg tunga efter valet från såväl partierna själva som från väljare och medier. Men insatserna är höga och spänningen stor.
Och på måndag kväll, den 18 maj, hålls tre parallella möten inom majoritetspartierna. Då är det upp till medlemmarna att fälla avgörandet, om den framförhandlade budgeten kan accepteras och majoritetssamarbetet fortsätta ännu ett år.

/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 8:2015
Miljöpartist tar över klubban i Sysav

Den 24 april fick avfallsbolaget Sysav sin första miljöpartistiska ordförande någonsin. Det är första gången Miljöpartiet i Malmö har en så tung post i ett kommunalt bolag. Johan Larsson tar över ordförandeklubban efter Vellingemoderaten, styrelseveteranen och politiska kändisen Göran Holm.

– De är lite avvaktande, de andra i styrelsen, säger Johan, och det förstår jag. Jag är ju relativt okänd för dem, de vill se vad jag är för en.

Så vad är Johan Larsson för en?

– Mitt politiska intresse kommer från biologi- och kemihållet, berättar han. I högstadieåldern någongång väcktes insikten att vi människor bara är en liten del av ekosystemet och att vi har ett ansvar inför kommande generationer. Sedan dess har jag vetat att jag vill arbeta med miljöfrågor.

1994 fick Johan Larsson sitt första jobb som miljöingenjör, på VA-verket i Malmö, men började så småningom tycka att företagsarenan var för liten för miljöfrågorna. 2002 gick han med i Miljöpartiet. Uppdragen har spretat, Johan har bland annat suttit med i dåvarande IT-styrgruppen, integrations- och arbetsmarknadsberedningen, varit ordförande i servicenämnden och vice ordförande i Husie stadsdelsfullmäktige.

Som ordförande i Sysav ska Johan Larsson leda styrelsens arbete och vara en förbindelselänk till vd:n. Sysav står för Sydskånes avfallsaktiebolag och ägs tillsammans av fjorton skånska kommuner. Malmö är huvudägare med 46 procent av rösterna, Lund har 11 procent och resten är fördelat på de övriga kommunerna med 3–7 procent vardera. De mindre kommunerna är representerade i styrelsen enligt ett rullande schema.

– Som ordförande är det min uppgift att ta hand om alla de fjorton delägarkommunerna, ett samordningsuppdrag kan man säga, och se till att alla är med på skutan, att alla är lyckliga.

Går det?

– Ja, jo, men inte samtidigt kanske.

Av de andra ledamöterna i styrelsen kommer i de allra flesta från Socialdemokraterna eller Moderaterna. Men de båda största ägarkommunerna, Lund och Malmö, har nominerat miljöpartister. Hur mycket det kommer att märkas i styrelsearbetet är emellertid inte helt klart. Johan Larsson är mån att framhålla att han bara står för en elftedel i styrelsen, att det handlar om att skapa förtroende för frågorna och för varandra och att samarbeta.

– Bolagsstyrelsen är ju en annorlunda slags styrelse, inte som i en nämnd där man har en majoritet. Det är inte så mycket partipolitik över huvud taget. Men det är klart, man kan ha olika uppfattning om vad som är bolagets bästa beroende på politisk uppfattning.

Han är lite självkritisk efter första styrelsemötet, när dotterbolagens styrelser valdes. Med bara män på de tyngsta positionerna.

– Könsrepresentationen blev inte den bästa här. Den dåliga könsfördelningen i Sysavs styrelse fortplantar sig till dotterbolagen. Jag och vice ordföranden är män, liksom Sysavs vd, och vi behöver ha ett direkt genomslag i styrelserna. Vi får arbeta vidare med könsrepresentationen framöver.

Bolagsstyrelsearbetet må vara nytt för Johan Larsson, men intresset för återvinning och återanvändning är det inte. Bland det han är mest stolt över från sin tid i servicenämnden är Malvin och återbyggdepån. Malvin är en logistikcentral för kontorsutrustning som gratis förmedlar möbler, böcker och annan utrustning mellan Malmö stads förvaltningar och stadsområden. Återbyggdepån är ett samarbetsprojekt mellan Malmö serviceförvaltningen och Sysav, där privatpersoner kan köpa överblivet byggmaterial som annars skulle ha kasserats.

Hur mycket återvinner och sopsorterar du själv?


– Mycket, mycket. Förutom alla förpackningssorterna samlar vi in metallskrot, elektronik, lysrör och batterier.
Vi, det är radhusföreningen på Videdal det. Sysavs nye styrelseordförande är nämligen också ordförande i bostadsrättsföreningen, och som sådan sophanteringsboss även på hemmaplan.

/Frida Roijer, pressekreterare



Nyhetsbrev 7:2015
Räkna med snabba effekter i Malmö

På onsdagen presenterade regeringen vårpropositionen, som ju blivit extra betydelsefull i år eftersom den rödgröna höstbudgeten fälldes.

– Malmöborna kan räkna med snabba effekter, säger stadsbyggnadskommunalråd Karolina Skog.

Vid en pressträff på Videdalsskolan i Malmö redogjorde bostadsminister Mehmet Kaplan för huvuddragen i budgeten, och Karolina Skog och skolkommunalråd Anders Rubin talade om hur den påverkar Malmö.

Årets vårbudget går under namnet “Ett Sverige som håller ihop” och innehåller fyra prioriteringsområden: fler jobb, en jämlik skola, hållbar framtid samt ökad välfärd och trygghet.

– Det är en stor fördel att vi delar problembild med regeringen. De problem som vi brottas med i Malmö – skola, bostadsbrist och ekonomisk utsatthet – är samma områden som regeringen nu satsar på. Det kommer att göra en direkt och stor skillnad för Malmöborna, säger Karolina Skog.

Investeringstödet för att få igång bostadsbyggandet kommer att få snar effekt i Malmö, spår hon.

– Vi har många färdiga planer och byggrätter i kommunen, som byggherrarna tvekar med att dra igång av ekonomiska skäl. Subventionen kan vara det som avgör saken.

Till en av de viktigaste satsningarna i vårbudgeten räknas den på skola och utbildning, med mer personal och mindre barngrupper i lågstadiet, fler speciallärare och specialpedagoger, och en nationell samling för att höja läraryrkets status.

– Läraryrket ska inte bara vara ett kall, det ska dessutom löna sig, sa Mehmet Kaplan och utlovade en höjning av lärarlönerna 2016.

Johanna Öfverbeck, vice ordförande i grundskolenämnden, kommenterar satsningarna:

– Det är väldigt bra att regeringen förstår vikten av tidiga satsningar. Åtgärderna riktas in på de yngre barnen, man ser att det är här mindre barngrupper och fler lärare gör mest nytta. Samtidigt är det positivt att bidragen är generella, att man låter skolorna själva avgöra vad de behöver för att fungera bättre.

– Det är också oerhört positivt att man stärker lärarutbildningen, både med fler platser och att kvaliteten höjs. Det behövs fler specialpedagoger och vi har redan i Malmö idag svårt att rekrytera, säger Johanna Öfverbeck.

Nils Karlsson, demokratikommunalråd, noterar att 2015–2017 ska 25 miljoner kronor avsättas för att genomföra en utbildningssinsats om rasism och olika former av intolerans. Fem miljoner går till Göteborgs universitet, för att permanenta deras så kallade Toleransprojekt, som handlar om att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer. Utöver det lovas medel till andra universitet och högskolor, som vill bli bättre på forskning om rasism, migration och integration.

– Och eftersom vi planerar ett museum och forskningscenter om just detta utgår jag från att vi får vara med och ta del av pengarna, säger Nils Karlsson.
/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 6:2015
Malmö vs Austin, Texas

Bike lanes are white lanes, säger man i Texas.

– Först byggs det cykelbanor och sen kommer vita och köper upp husen, berättar Karolina Skog.

Malmös stadsbyggnadskommunalråd har varit i Austin, Texas, och pratat cykling, träffat cykelplanerare och politiker och hängt med en tvättäkta cykellobbyist.

Inbjuden av svensk-amerikanska handelskammaren i samband med världspremiären av filmen Bikes vs Cars på festivalen South by Southwest, fick hon tillfälle att dela med sig av Malmös erfarenheter och jämföra dem med staden Austins.

I Austin, Texas, är utmaningarna när det gäller stadsbyggnad och cykling både lika och olika dem i Malmö. Som många amerikanska städer hade Austin en sliten och nedgången stadskärna, dränerad på folkliv och aktiviteter, och en typiskt amerikansk förortsstruktur. Men en borgmästare som var intresserad av stadsplanering lyckades genom att skapa ett inbjudande centrum med en levande stadsmiljö vända stadens utveckling, berättar Karolina Skog. Det är korta avstånd i innerstaden, inbjudande och restaurangtät, med breda trottoarer och träd, mer som en europeisk stad än en amerikansk. Och man arbetar aktivt med cykelfrämjande åtgärder.

Austin är nu en stad i stark tillväxt, som med sin levande, täta stadskärna där det är lätt att träffas och nätverka – och cykla – tilltalar unga, kreativa människor och nya, små företag. Lite som Malmö.

– Anledningen till stadens nedgång är en annan än Malmös, men sättet att vända på utvecklingen är likt. Malmö har också blivit en stad som med sin fysiska miljö gynnar det kreativa näringslivet. Men det är inte något som kommer av sig själv, utan något man måste skapa förutsättningar för, säger Karolina Skog.

Just detta, att man med stadsplanering kan påverka en stads utveckling och diskussionen om vilken slags stad som bäst gynnar företagande, var det som fick Austinborna att spetsa öronen mest när Karolina Skog talade om Malmös erfarenheter vid ett evenemang med Austins trafikförvaltning. Och inte bara Austinbor förresten, representanter från svenska ambassaden och svensk-amerikanska handelskammaren var också på plats.

– De kom dit för att vara artiga, men blev överraskade att det var så intressant. Det var bra för Malmö, säger hon nöjt.

Det svenska kommunalrådet fick också följa med lobbyisten Robin Stallings under en dag, när han knackade dörr hos senatorer och kongressledamöter i “Capitol”, delstatsparlamentet. Hans uppdrag från organisationen Bike Texas är att få fram lagar kring trafiksäkerhet och hitta finansiering av cykelbanor.

En utmaning för staden är emellertid hur man ska hantera den gentrifiering som har en tendens att följa i cykelns spår. Vägarna är generellt i dåligt skick och när stadsdelar väl rustas upp och förses med cykelbanor – då flyttar (den vita) medelklassen in. “Bike lanes are white lanes”, alltså.

– Cykeln är tyvärr en bärare av gentrifiering, säger Karolina Skog. I Malmö finns den aspekten med, men är inte så tydlig som i Austin. Vår cykelinfrastruktur är ju bäst i stadens ytterkanter. Men kollar man vilka som cyklar, så stämmer det, det är medelklassen.

Så hur var det då att cykla i Austin? Karolina Skog tog en tur inför visningen av Bikes vs Cars ihop med hundratalet andra cykelförespråkare.

– Slitna vägar, fulla av stora hål. Min väska var på väg att hoppa ur cykelkorgen flera gånger. Men husen! Verandorna! Det var Texas!

/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 5:2015
Estnisk e-röstning kan stå modell för Malmö

I helgen var det parlamentsval i Estland. 176 491 estländare skickade iväg sin röst med ett knapptryck på internet. Jens Croneman, politisk sekreterare för Miljöpartiet, var på plats i Tallinn.

– Estland är det enda land i världen som fullt ut tillämpar e-voting. I år var det tioårsjubileum och åttonde gången Estland genomförde ett e-val, säger Jens Croneman, som ihop med Mats Svanberg för Moderaterna åkte till Tallinn på uppdrag av valnämnden i Malmö.

Vid ett seminarium med 200 deltagare från hela världen berättade estniska valkommittén hur e-val går till. Mycket handlade om säkerheten, men också om hur människors beteende har förändrats under de här tio åren.

– Många var skeptiska i början, men nu är det en etablerad modell, berättar Jens Croneman.

Säkerheten är det största stötestenen. Även om estniska valmyndigheter säger att de kan garantera säkerheten, och inte har fått några indikationer på att någon skulle ha manipulerat systemet, är de öppna med att en riktigt bra hacker kan göra stor skada. Liksom överallt i den digitala världen.

En annan invändning som lyftes på seminariet är att det med e-röstning anses lättare att tvinga någon hur den ska att rösta. Rösthemligheten från vallokalen finns ju inte. Estland har försökt komma runt problemet genom möjligheten att rösta hur många gånger som helst, där den sista rösten räknas.

Fördelarna då? Jens Croneman pratar om minskat valdeltagande och dalande politiskt intresse bland unga. Kan man underlätta och förenkla i valsituationen är det en välgärning, tror han.

– Det är 2015 nu, allt sköts på internet. Folk är vana vid att kunna göra allt med sin dator och smartphone.

Malmö stad har tidigare visat sitt intresse att bli försökskommun när det gäller e-röstning. Nu tas den diskussionen upp igen.

– Malmö stad har gjort sig känd för att våga prova nytt. Vi vill ligga i framkant, även när det gäller e-röstning, säger Jens Croneman.

Så hur gick då valet i Estland? Det styrande högerliberala Reformpartiet fick fortsatt förtroende att leda landet, med 28 procent av rösterna. Utmanaren Centerpartiet fick 25 procent. De 176 491 personer som skickade iväg sin röst via internet motsvarade ungefär 25 procent av alla röstande. Övriga gick på traditionellt vis iväg till vallokalen eller poströstade.

/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 4:2015

Digitalisering till fläskläggen


I veckan var vår gröne finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund i Malmö. Fokus för besöket var dels hållbar konsumtion, men också att besöka företag som skapar digitala innovationer som förändrar vardagen för oss som konsumenter.

Efter ett besök på Konsumentrådgivningen tog sig Stockholmsdelegationen ner till Västra hamnen och medieklustret Media evolution. Medan ministern satte i sig fläsklägg till lunch berättade vd:n Magnus Thure Nilsson om digitalisering i framkant. Per Bolund fick lära sig om hur man bör jobba i branscher där förändringstakten är enorm och ständigt pågående, som exempelvis mediebranschen och musikbranschen.
Ministern drog paralleller till sin egen verksamhet:
– Det är en stor utmaning för framtiden, hur man gör stora företag och myndigheter mer snabbfotade.

/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 3:2015

Stadion rivs – och våra arbetsrum


Den här veckan är vi ovanligt husvilla på kommunhusets sjunde våning. Äntligen har renoveringen av rummen kommit i gång, och MP-staben flyttar runt mellan olika tillfälliga arbetsplatser, aningen yra av ännu inte helt utvädrad målarfärgslukt.


Veckan har präglats av avgörandet kring Stadionområdet och, utanför offentlighetens ljus, av det fortsatta arbetet med ett migrationsmuseum.


I måndags höll kommunledningen, med bland andra stadsbyggnadskommunalrådet Karolina Skog, en presskonferens och meddelade att gamla Stadion ska rivas. Istället ges mer plats åt fler idrotter, fritidsaktiviteter och bostäder, och hela området ska bli mer levande.


Kommunalrådet Nils Karlsson arbetar vidare med att realisera sin idé om ett, som det kallats, Ellis Island i Malmö. Till en början handlar det om en internationell konferens, som så småningom ska mynna ut i ett nationellt museum och forskningscenter om migration.

– Vi får positiva signaler från alla möjliga håll, många vill vara med, rapporterar politiska sekreteraren Jens Croneman.


Här har Skånska Dagbladet skrivit om projektet:

http://www.skanskan.se/article/20150126/MALMO/150129531/-/ett-eget-ellis-island


/Frida Roijer, pressekreterare



Nyhetsbrev 2:2015

Idag, torsdag, gör Miljöpartiets kommunalråd Karolina Skog debut som ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Det är den tyngsta post MP i Malmö har haft någonsin.
Malmö stad har länge haft en stark grön profil, och för Miljöpartiet är en framträdande position i stadsbyggnadsfrågor viktig för att kunna bibehålla den.

Hur kommer det att märkas att det sitter en miljöpartist som ordförande?
– Konkret betyder det att jag får styra dagordningen, alltså jag kan rikta fokus på de frågor som vi tycker är viktiga, förklarar Karolina Skog.
Hon tar bostadsbyggande som ett exempel.
– Det är viktigt för Malmö att det byggs bostäder, och som miljöpartist är det självklart att fokusera på de mindre aktörerna på marknaden. Se på bostadsbyggandet i Hyllie som kom av sig. De små aktörerna var de pålitliga, när de stora drog sig ur.
En annan MP-märkt fråga, som Karolina Skog tänker driva i nämnden, är idén om den blandade och levande staden.
– Det handlar om att komplettera med det som saknas i olika områden. Och att kombinera olika funktioner, att prova nya sätt. Vi har ett ärende uppe nu till exempel, som handlar om att bygga bostäder ovanpå en idrottshall i Västra hamnen.

Vilken blir den största utmaningen?
– Bostäderna, igen. Det finns inga enkla lösningar på bostadsbristen. Vi måste bygga på ett sätt som passar Malmöborna. Folk måste ha råd.

/Frida Roijer, pressekreterare


Nyhetsbrev 1:2015
Staben på kommunalrådsavdelningen är nu fulltalig. Den här veckan började Frida Roijer sin tjänst som pressekreterare. Hon har en bakgrund som journalist, och kommer närmast från Sydsvenskan där hon arbetat i åtta år. Dessförinnan var hon bland annat på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Fokus.
Som pressekreterare ska hon sköta mediebevakningen åt Karolina Skog och Nils Karlsson, och utveckla det interna och externa kommunikationsarbetet.
- Att jobba för ett parti är nytt för mig, det är ju helt otänkbart som journalist. Det känns väldigt spännande att byta perspektiv, säger Frida Roijer.

/Frida Roijer, pressekreterare












































Förhandlingsgruppen består av Bassem Nasr, Nils Karlsson och Märta Stenevi.







































































Förberedelser på Friisgatan inför Mobility Week.


























I den täta staden är det många som konkurrerar om utrymmet. Nu säkrar vi barnens rätt till kvalitativa uteytor i skolor och förskolor.


















































































































































Bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) presenterade vårbudgeten tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).














































Gröna idéer om mottagning och etablering levererades från Kockums Fritid i helgen. Fler bilder från Malmömötet finns på https://www.flickr.com/photos/miljopartiet

Foto: Fredrik Hjerling

































































Kommunalråd Nils Karlsson och riksdagsledamot Rasmus Ling visade gränskontrollerna för EU-parlamentarikerna Jean Lambert och Ska Keller. Regionråd Märta Stenevi var också med på turen över Bron.

Kommunalråd Nils Karlsson och riksdagsledamot Rasmus Ling visade gränskontrollerna för EU-parlamentarikerna Jean Lambert och Ska Keller. Regionråd Märta Stenevi var också med på turen över Bron.  











































































































































































































































































Gustav Fridolin besökte Malmö i måndags.
























Nils Karlsson, kommunalråd med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter




















































Johanna Öfverbeck





















Karolina Skog i fullmäktigesalen.












































Karolina Skog och Katrin Stjernfeldt Jammeh presenterade 
Malmö stads budget inför medierna i måndags.  




















Mellan förhandlingar. Johanna Öfverbeck, Karolina 
Skog, Kami Petersen, Nils Karlsson och Måns Berger.































Johan Larsson, Sysavs första gröna ordförande.



























































Karolina Skog och Mehmet Kaplan på pressträff om vårbudgeten. 



































Fredrik Gertten, producent Margarete Jangård och Karolina Skog på cykelparad inför visningen av Fredrik Gerttens film Bikes vs Cars i Austin, Texas.




































Jens Croneman, politisk sekreterare 
































Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund, 
Louise Bengtsson, sakkunnig, och Magnus Thure Nilsson,
 vd för Media Evolution.












Jens Croneman, Karolina Skog och Johanna 
Öfverbeck i flyttröran på sjunde våningen.











Karolina Skog, Stadsbyggnadskommunalråd